Superhydrofoba ytor skapas av Superhydrofoba beläggningar

Superhydrofoba beläggningar kan tillverkas av många olika material. Följande är kända möjliga baser för beläggningen:

• Manganoxid polystyren (MnO2/PS) nanokomposit
• Zinkoxid polystyren (ZnO/PS) nanokomposit
• Utfällt kalciumkarbonat
• Kolnano-rörstrukturer
• Silica nano-beläggning

Superhydrofoba beläggningar används för att skapa superhydrofoba ytor. När vatten eller ett vattenbaserat ämne kommer i kontakt med dessa belagda ytor kommer vattnet eller ämnet att "rinna av" från ytan på grund av beläggningens hydrofoba egenskaper. Neverwet är en superhydrofob beläggning gjord av ett proprietärt silikonbaserat material som kan användas för att belägga allt från skor till personlig elektronik till flygplan.

De kiseldioxidbaserade beläggningarna är kanske de mest kostnadseffektiva att använda. De är gelbaserade och kan enkelt appliceras antingen genom att doppa föremålet i gelén eller via aerosolspray. Däremot är oxidpolystyrenkompositerna mer hållbara än de gelbaserade beläggningarna, men processen att applicera beläggningen är mycket mer involverad och kostsam. Kolnano-rör är också dyra och svåra att tillverka vid denna tidpunkt. Sålunda förblir de kiseldioxidbaserade gelerna det mest ekonomiskt lönsamma alternativet för närvarande.

Beläggningen skapar ytkontaktvinklar på 160-175 grader; större än de 150 grader som krävs för att anse ett ämne som superhydrofobt. Vätskor, olja, bakterier och till och med is glider direkt från den belagda ytan på ett nästan overkligt sätt. I en demonstration sänkte tillverkarna av Never-Wet en fullt fungerande smartphone i vatten i en halvtimme bara för att komma ut helt torr. I en annan demonstration hämtades ett föremål som hade varit nedsänkt i över ett år i havsvatten helt torrt och korrosionsfritt.

Supe-hydrofoba beläggningar används för att skapa material som är anti-vätande, anti-isbildning, anti-korrosion, antibakteriella och självrengörande. Beläggningar som dessa har potential att öka ekonomiska utgifter, minska föroreningar och bakterietillväxt, samt öka livslängden och hållbarheten för maskiner som är känsliga för korrosion och vattenskador.